18 Februari


Bilden är från Josefines skolavslutning för typ två år sen. Meen ååh! Jag ser att mormor hade på sig sina "party-glasögon" som hon kallade dem!

Kära lilla Mamma
nu är Din strävan slut
All smärta den är borta
och Du får vila ut
För allt vi vill Dig tacka
för kärlek rik och stor
För omsorg och all möda
Tack kära lilla Mor

Tack snälla Mormor,
sov gott

Denna dikt hade vi valt som stod i Norran. Började bråta då jag läste den, likaså mamma. Den passade så bra till mormor, eftersom att hon hade varit som en mamma för oss alla. I onsdags var vi på svepning lr vad det nu kallas. Bland det värsta jag har varit med om! Mormor bara låg där utan att röra på sig :'( Det kändes helt overkligt! Egentligen så ville jag inte fara, men resten av familjen och hennes syskon skulle fara, och jag kände att jag kanske skulle ångra mig sen... Alla bara stod och kollade på hon och grät. Till en början så klarade jag inte av att se på hon, utan stod med ansiktet vänt mot väggen. Tanken att det inte var en levande människa som låg där skrämde mig. Men efter ett tag blev jag mer van och då kändes det mycket bättre. Helt bra kändes det inte, men man fick en känsla att hon var där med oss och att hon hörde våra sista farväl. Det kändes väldigt bra, eftersom att ingen hann ta farväl av henne :'(
Det värsta var ju när jag skulle lägga ner en bild på mig, Christoffer och Josefine när vi var små (samma bild fick även morfar med sig i sin kista). Då jag stod så nära hon kom tårarna som i en flod! Fy som hemskt det var! Jag ville bara att hon skulle vakna upp... fast det hade ju också varit läskigt å andra sidan...

Här är en annan dikt som vi funderade på att ha i Norran:

Far räcker ut handen
Mor har fattat den
På andra sidan stranden
mötas De igen

Tror den gick till nått sånt där. Då jag läste den så började jag också gråta. Kunde nästan se mormor och morfar stå på en strand hand i hand.
Men det gulligaste var ju ändå då min tremenings fru började berätta om vad deras son Olle hade sagt då hon frågat om han ville hälsa Gun (mormor) något och om han var ledsen att hon var borta.
Han var ledsen och han ville hälsa henne tack för alla goda kakor hon bakat och som han har fått ätit. Sen så hade han börjat prata om hur mormor skulle träffa sin man (min morfar Rune), Bosse (Olles farfar) och alla hästar de har behövt ta bort. Han hade pratat om nån äng, och om att alla skulle bo på en bondgård tillsammans...
Asså guud så sött barn! Mormor älskade barn, så jag tror att alla barn som träffat mormor tyckte väldigt bra om henne =) Hon var så snäll och gullig med dom, och hon gillade att ha dom i knäet... Nej, jag måste sluta prata om hon, jag blir bara ledsen :'(

Ikväll blir det då att fara på fest för min del, första festandet på länge. Det kommer nog bli awesome! :D


XoXo
-Hon som har namnsdag idag ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0